Möte i Schwarzwald …… .tjugo år efter …… ..
I många Saab-kretsar ryktades det om och om igen! Saab husvagn på hård axel på fransk motorväg. Stängda rondeller, förstörda gröna växter vid Badens hyresvärdar, Rastatt slott. Underbar tarte flambée från Gerd och hans härliga medhjälpare, och massor av drinkar.
Gammal Saab 900 i sin renaste form och för det mesta i utmärkt skick. Fortfarande fakta eller legender?
Jag var där. Ovanstående är sant. Så ett Schwarzwaldmöte beslutades på Karlsruhe Stammtisch 20 år senare den 25 september 9.2021. Som tur var fanns det fortfarande gamla e-postlistor och så man kunde bjuda in dem.
Så lördagen den 25 september kl. 10, mötesplatsen i Forbach, mitt i Schwarzwald. Parkeringen var full, mest gammalt 900-tal i alla varianter. Det fanns till och med några deltagare med de ursprungliga Saabs från september 2001 bland dem.
Mycket hållbart. Det skulle vara något för dagens gröna marknadsföring.
Alla har blivit äldre, vissa med sin Saab, vissa har inte setts på evigheter, andra gång på gång på möten och på stammisar.
En välkänd Saabler reste till och med från Kiel (var där också 2001). Det började, vilket ljudlandskap i Schwarzwaldboet. De gamla divorna mumlade vidare, förarna flinade inuti och det var smalt, gropigt, slingrande sig över Rote Lache till Baden Baden och dit. Jag var nervös för att vi alla skulle förlora, men resan genom den fina staden gick bra i konvoj.
Vidare västerut till den gamla vindbron i stil med Eiffeltornet (nitar och stålbalkar) nära Rastatt och vi var i Alsace.
När Super u Första stoppet i Seltz för att få mat.
Då såg man de hungriga och törstiga kvinnorna från Saab tillsammans med Saab-folk rusa in på marknaden för att få god mat till picknicken.
Vi fortsatte på välbyggda, tomma landsvägar, där man kunde se Saab-ormen i breda kurvor, via Rödern, Seebach till Hunspach, en av de vackraste byarna i Frankrike.
Det finns en fin parkeringsplats vid kyrkogården, som är mycket sevärd (Kyrkogård i alla fall, och idag parkeringen också).
Så, de gamla lådorna parkerade, alla var törstiga och hungriga. Trädgårdsstolar, picknickfiltar och glas ute, plus läckerheterna från Super U och det blev mumsande, drickande och skvallrade i bästa väder...
Så tiden gick.
Sedan huvdykning! För de okunniga, öppnandet av de enorma Saab-huvarna med undersökning och kontroll av normalt täckta. Det renaste motorrummet kom från Allgäu, det smutsigaste kommer inte att avslöjas. Tiden gick igen, alla småpratade och drack.
Den tidiga kvällen kom, och man bestämde sig för att inte gå på veteranbilsloppisen i Hördt, eller göra en runda kurvor i Norra Vogeserna.
Snarare…
Ta en trevlig avslutningsdrink och kör samma väg tillbaka över järnvägsbron till Forbach i den vackra Schwarzwald. Där i stadsdelen Lungenbrand i den traditionella ekonomin för Oxe njöt av ännu en rejäl middag.
Sedan hörde man motorns mullret igen och en sista våg från panoramafönster. Det är allt
Inte riktigt. Endast 140 mil körda, 25 Saab, de flesta äldre, 42 passagerare, och 5 eller 6 av dem som var där 2001 och fortfarande har samma Saab.
Den där lördagen i september var inte dålig.
Läser jättebra. Stort tack till författaren.
"Roadbook" är charmig och var definitivt värd ett foto. Om ingen grafiker skapat den, då förmodligen någon med designbakgrund? I alla fall någon med stil.
Det uthålliga deltagandet i samma Saab som då är också coolt. Det är väldigt svenskt. Det var åtminstone en gång. Fram till 1990-talet såg jag alltid pigga män och kvinnor där köra 20 till 40 år gamla bilar med stor stolthet. Uppenbarligen välskött första ägare. Inga engångsartiklar, utan något som man för en gångs skull ägnat sig åt för många år sedan.
Denna inställning har gett den svenska bilindustrin ett rykte om hållbara produkter. Det är synd att det inte längre är ett kriterium idag. Jag tror inte för en sekund att hektiska modellbyten, högre konsumtionsfrekvens, skrotningspremier & Co har avlastat klimatet och miljön de senaste 30 åren. Och jag tror inte för en sekund att det kommer att vara fundamentalt annorlunda från och med nu, att vi nu verkligen (EV) kan konsumera världen på ett hälsosamt sätt - ju mer, ju tidigare och ju snabbare desto bättre ...
Jag saknar denna vördnad för varor som redan är producerade, som vid den tiden förmodligen inte följde några miljöhänsyn. Det var bara logiskt – mer eller mindre naturligt, att man mötte en hög ansträngning med långvarig uppskattning. Detta förefaller mig vara mer angeläget idag än någonsin tidigare.
Gärna 3 "tummen upp". Talar till mig från hjärtat. Pratade med 2 kollegor igår igen, som båda köpte en EV med romben från PSA-gruppen. "Batterierna är garanterade i 8 år!", men de två tänker inte köra sin elbil så länge. "Låt oss se vad som händer om 3 år". Och min 9000 1998 CSE närmar sig nu 320000 3 miles och kör fortfarande. Men som jag är det "från igår". Men med EV känner du dig "hållbar och miljömedveten", du "sparar pengar också" och "om XNUMX år kommer vi tekniskt sett ännu längre".
Ger dig 3 tummar upp också. Bara för den länge omhuldade 9000 CSE. Men också för det som har sagts...
Jag känner precis till denna attityd du beskrev från delar av min omgivning. Faktum är att en person har förklarat att 3-årscykeln är principen och den övre gränsen inte bara för bilar. Espressomaskin, tv, tvättmaskin eller vad som helst...
Allt slängs ut efter 3 år (mobiltelefoner och bärbara datorer vartannat år) - av rädsla för defekter och av rädsla för att försumma att delta i tekniska framsteg. Det är förvisso ett extremt exempel - det är redan maniskt - men i rudimenten kan du hitta det på ett eller annat sätt under många tak och i många huvuden.
Rädslan för vanvård är en stark drivkraft bakom konsumtion. Denna rädsla är sällan logisk eller berättigad, men den fungerar. Du kan bara ta dig från A till B i den senaste bilen, och bara på den yngsta och största tv:n med minst 4K-upplösning kan du ens gissa en bild. Att de gamla favorit-DVD-skivorna som ses upp och ner på den här inte ens börjar hänga med?
Gratis...
Du skulle definitivt gå miste om något om du inte var en av de första som köpte den nyaste och hetaste skiten.
Jag fruktar att hela hållbarhetsdebatten lider av denna missuppfattning.
Riktigt trevlig tillställning, gärna igen
Nu stod jag på slangen ett tag och fick forska på bron. I mitt huvud fanns en vindbro vid ett slott som skulle dras upp, ibland finns det även på floder, ... ok, menade bron där tåget går över den, ... i mitt huvud en järnvägsbro! 😉 Även om det inte går något tåg här så finns rälsen delvis kvar. Trevligt att de gamla nitade välvda takstolarna har bevarats.
Med gamla SAAB på bryggan finns dubbel hållbarhet! Trevligt event!
Hälsningar till Schwarzwald!