40 år av Saab på Carl-Benz-Straße - relik och passion
Carl-Benz-Strasse 27, Frankfurt am Main. För en kort stund verkar allt bra. Saab-flaggorna vajar i den svala marsvinden, lastbilstrafiken dundrar förbi på gatan. Men den andra blicken avslöjar sorgen. Där Saabs nya bilar en gång väntade på köpare finns en gäspande tomhet. Fönsterglasen är grumliga och matta. Vägens stoft har lagt sig på dem.
Carl-Benz-Strasse 27 är en del av tyska Saabs historia. För 40 år sedan öppnade Saab Automobile ytterligare en återförsäljare här. En av flera i Frankfurtområdet, men optiskt sett den minst attraktiva. Det var här av alla ställen som folk höll ut till slutet, och Saab Tysklands historia slutade också på denna byggnad.
Fabrikskontor för Saab och Seat
Efter Saab flyttade Seat in i den främre delen av byggnaden. Upptog utställningslokalen, och där det en gång fanns svenska bilar till salu fanns det spanska från och med då. Seat förblev på något sätt trogen Saab-linjen. För även den här gången var det en arbetsförmedling som var med i några år. Sedan fann en strateg på Seat sin egen representation för dyr och sålde den till en byta partner, som uppförde sin egen byggnad på Hanauer Landstrasse och lämnade Carl-Benz-Strasse till vänster.
Carl-Benz-Straße var och är alltid bara andrahandsvalet. Frontlinjen för Frankfurts bilhandlare ligger på Hanauer Landstrasse, inte här på andra raden, där slakterier och köttgrossister dominerar. Det kommer alltid att förbli ett mysterium varför det fina företaget Saab of all things drogs in i denna vilda blandning av import-exportföretag, speditionsföretag, cateringförnödenheter och några konstigheter.
Stigen leder in på innergården, här blir stämningen bättre. Det ser inte bara ut som en relik längre, Saab är definitivt fortfarande verksamt här. En vägvisare, de första svenska bilarna. Längre till vänster, den tidigare ingången till bilaffären, den är låst. Nästa dörr, som en gång ledde till kundtjänstmottagningen, tillhör en fristående verkstad. Nya Saab 900 annonserades på en av dessa dörrar fram till för några veckor sedan. Det stora blå klistermärket höll från 1992 till 2021.
Nu är han borta.
I den bakre tredjedelen av gården är Saab Service Frankfurt hemma. I cirka 9 år, en fortsättning på gammal tradition. Här hittar du koncentrerad Saab-kompetens, du kommer in i Rhein-Main hotspot av det svenska varumärket. Gården, inklusive den del som inte tillhör Saabverkstaden, ligger stadigt i trollens händer. Saab dominerar, en ensam Volvoklassiker har anslutit sig till dem.
reliker från forna dagar
Relikerna ökar nu. Saab serviceparkeringar, Saab solskydd från förra sommaren. En reklamflagga ber om att få prova en Saab halvkombi. Jag skulle vilja. Var kan jag boka provkörningen? Nedlagd svensk plåt står parkerad i bakre hörnet av gården.
Stoiskt, i slutet av bilens livslängd, är den redo för sista akten.Som reservdelsbärare kommer delar att förlänga livslängden på andra Saabs. Däremellan står det ena eller det andra fordonet som hade tur och som nu väntar på återställning.
Det händer mycket här. Rulldörrarna höjs och sänks regelbundet och en Saab lämnar verkstaden för en provkörning gång på gång. Kunderna kör upp, leverantörerna tar med sig reservdelar. Det är här Saab bor, med passion, och det verkar inte finnas något slut i sikte. Om du inte kände till märkets historia skulle du tro att du var på en vanlig bilverkstad som engagerar sig i det svenska märket.
En fristående verkstad kanske, en som tar hand om den äldre generationen. Men med hjärta.
Min väg fortsätter, upp till byggnadens tak. Jag vill få en överblick. En del av bokstäverna "Saab Zentrum Frankfurt" är strandsatta här. Han tappade "Saaben", resten var nog inte så intressant längre. Utsikten fortsätter mot Ferdinand-Porsche-Strasse. Nya bilar och fordon för pressrepresentanter stod en gång parkerade på det nu öde området mellan verkstaden och gatan.
Ett litet rike inklämt mellan ett slakteri och ett djurhem. Kungen var en gång filialchef. Han stod på lönelistan hos Saab Automobile AB, fick inte kunglig lön, utan fick kunglig lön och man kan gissa vad svenskarna fick betala i månaden här.
Slutet och nuet
Tittar man framåt, i riktning mot Carl-Benz-Strasse, ser man höjden av kontorsflygeln. Det var precis där historien om Saab Tyskland tog slut 2011. I och med skilsmässan från GM stod man utan bostad. De tyska Saab-anställda gick från Rüsselsheim till Frankfurt-Fechenheim. Den sista basen för den svenska tillverkaren i Tyskland.
Sista akten av Saab-dramat utspelade sig på ett improviserat kontor och under trånga förhållanden. Den siste tyske verkställande direktören och hans grundteam bodde här. Hoppas på en vändpunkt, på bättre tider, på Fenix som reser sig ur askan.
Allt är länge sedan. En kall vind blåser. Jag fryser, går förbi de förhistoriska solcellsmodulerna i riktning mot trappan och lämnar taket. En annan kund kör upp till gården, och en anställd startar en 9-3 för en provkörning.
Ett brev fångar mitt öga. Passion står skrivet där.
Historia möter passion här, och om det inte vore för det senare skulle gården under mig inte vara full av bilar. Det är det som kommer att göra skillnaden. Om det inte fanns någon passion hade Saab bara varit ett vanligt bilmärke. Några överlevande skulle vara dåligt reparerade på bakgårdar idag; datumet när den sista Saaben skulle vara av vägen skulle redan vara hugget i sten.
Som det är samlas det svenska kulturarvet på denna märkliga, tragiska plats som är full av motsägelser. Reliker, tradition, desperation och passion kolliderar. Platsen kan säga om du tål din egen tystnad och gillar att lyssna. En historia som man får stå ut med och som man borde engagera sig i.
För det är ovanligt och lika typiskt för Saab.
Tack för raderna om reliker, Tom.
Vet du vad den tidigare försäljningsbyggnaden ska kosta i hyra? Varför inte göra om det till ett garage och (säsongs)lager för SAAB från kunder med omnejd... Jag är faktiskt intresserad av nyckeldata.
@Saabansbraten Skicka mig ett kort e-postmeddelande med dina kontaktuppgifter. Jag skulle vilja ta kontakt.
Det är alltid konstigt att hitta Saab-återförsäljare. Ibland har dessa flaggats om till andra märken, få andra håller fortfarande fast vid Saab-flaggan med passion. Överallt en blandning av nostalgi och förfall. Alla har en gård full av "passion", några kompletta, några som reservdelsbärare. Du går igenom denna bilhistoria och frågar dig själv: kan du fortfarande ta dig ur det... Hur mycket har han förmodligen sett och upplevt. Nostalgi, jag kan hålla med aero50. Var det samma sak för Borgward-förare då? Vi ser just nu att mångfalden av märken och fordon dör ut som ett resultat av WLTP. Bilar som alltid haft sin dragningskraft (Peugeot GTI, Nissan 370Z och många fler) tas ur programmet. Ideal standard är att hitta in i garage. Det är desto mer ett nöje att sänka nyckeln mellan stolarna och väcka svensken till liv. Låt oss hålla honom vaken, då kommer melankolin att glömmas.
@ Tom
Aska på mitt huvud... Jag missade det.
När jag läste tänkte jag på Ratzmann-företaget... men jag har aldrig varit där (som norrsken).
Tack.
Jag kan bara ge de bästa rekommendationerna för Ratzmann-företaget. Jag kommer till och med till Mr. Ratzmann och hans team från Wien och uppskattar hans mycket kompetenta och lugna sätt samt det fantastiska arbete han och hans team gör.
Som beskrivits av Tom finns det bättre och trevligare ställen i Frankfurt, men om du letar efter Saab-passion hittar du den där.
Full av passion; du kan inte föreställa dig det bättre. Saab är därför fortfarande på väg. Tack till alla Saab-förare och givetvis tack till alla Saab-verkstäder. Saab är fortfarande något speciellt. Och det är det vi älskar med Saab. Önskar alla Saab-verkstäder mycket arbete och ett mycket långt liv.
Det är underbart hur du fångade stämningen Tom, som blåser på situationen kring Saab idag.
Det är på något sätt något som liknar barackerna i den upprättståendes vimpel som du beskriver.
Tack för den fina texten.
Passion - väldigt trevligt! Ratzmann är verkligen en av de bästa Saab-adresserna. Jättebra inlägg!
@Franken Troll, stämningen du beskrev stämmer fantastiskt bra med C-tiden!
Jag erkänner, ur en viss synvinkel gillar jag det:
-mindre gäll, bullrig, upphetsad
-mindre visuellt uppblåst
-Användning av den gamla byggnaden istället för allt nytt, allt chict
- det väsentliga är i förgrunden: passion för SAAB (med reservdelslager!)
Men varför förblir företagets namn anonymt? Tydligen gör mekaniken mycket för Kd. tillfredsställande korrekt. Eller för att de inte lägger ut någon annons? 😉
Hälsa till alla läsare!
@AERO-9-3 Anonym? Namn och länk finns i texten!
Tack Tom för dagens läsmaterial, som är en del av varje dag i mitt liv 🙂 ... snälla fortsätt så
Är detta fortfarande en autoblogg eller är detta redan litteratur? En fantastisk stämningsbild, mellan depression och Saab-passion. Gnistrande!
Och hur elak är det att gömma detta inlägg bakom betalväggen?
melankoli uppstår. Det finns hopp och passion kvar, tillsammans med uthållighet till förmån för Saaben i stallet.
Ännu en toppartikel från Tom!